Fröken Filurar

Här är ännu ett inlägg i den ack så trötta debatten om mobiltelefonens vara eller inte vara i våra klassrum. Det jag tycker är ytterst märkligt är den polarisering som skett där du avkrävs ett tydligt ställningstagande - 'är du för eller emot mobilen i skolan?'. Det är inte mobilen per se som borde vara i fokus, utan snarare hur vi förhåller oss till den och vilken digitaliseringskultur vi främjar. Istället blir det ofta en debatt om mobilen ur ett ordning- och redaperspektiv. Kepsdiskussion i nytt format, med andra ord. I media hör vi ofta ord som 'mobilförbud', 'filterbubblor', 'skärmtid' och 'mobilberoende'. Med rätta. Det råder ett slags kollektiv tillnyktring efter att nyhetens behag med personlig smart teknologi lagt sig. Gott så. I eftertankens kranka blekhet och allt sånt. Men. Gränsen mellan verkliga livet och våra virtuella sammanhang i samhället har upplösts och vi kommer aldrig att kunna återskapa den. Vi är aldrig offline, vi kan int...

Fick frågan om hur du gör för att skapa en snygg bild i Google Docs för att använda som poster, d v s med text lagd ovanpå bilden. "Detta går utmärkt att göra i Google Slides eller i Google Teckningar" var mitt spontana svar, men frågeställaren ville ha det i Google Docs-format. Ja, det går det också. Utan problem. Bara du vet hur. Och du kommer ändå inte undan Google Teckningar. Och är det endast en poster du är ute efter, d v s inte integrerat i ett Google doc på något sätt, är Google Teckningar dö wäj to gåu. Då öppnar du den appen från Drive eller från våfflan och följer steg 2-5 nedan och väljer sedan att spara filen som bild om du är ute efter just det filformatet. Så här gör du: I redigeringsläget i Google Docs öppnar du menyn Infoga --> Teckningar. Då slussas du till appen Google Teckningar. Där infogar du en Bild (som du har rätt att använda och ändra) och lägger sedan en Textruta ovanpå, alternativt Word Art, beroende på hur mycket du vill kunna redigera texten...

Det har gått ungefär ett år sedan förra inlägget om hur du kan spela in ljud på en Chromebook och jag har insett att jag numera själv oftast väljer ett helt annat alternativ som INTE nämndes i förra inlägget. Hoppsan, där ser man. Och då menar jag alltså ett verktyg för ljudinspelning ur ett elevperspektiv, eftersom de vanligtvis är begränsade till en Chromebook under skoltid. Jag använder flitigt verktyget Screencastify för egen skärminspelning av instruktionsklipp för Youtubekanalen (här:  Min Youtubekanal  ), men i våras började jag alltmer även använda verktyget med elever. Bland annat arbetade jag med grupper där vi skapade gemensam bildpresentation med tillhörande voice over och, när krutröken lagt sig, slog det mig att det är ju faktiskt ett mycket bra alternativ till enkel ljudupptagning, istället för många av de kanske lite mer obskyra ljudinspelningsverktyg som nätet erbjuder. Visserligen blir det i videoformat, men det har egentligen inte så stor betydelse. Ljudkva...

Tre kollegor under loppet av en vecka har undrat kring fördelningen av uppgifter via Google Classroom till olika elever.  Det här är inga problem alls att ordna. I mina egna kurser har jag till exempel elever som läser i olika studietakt och/eller gör olika typer av uppgifter. Jag har även gruppindelningar där grupperna tilldelas olika material eller tema att arbeta med för att sedan redovisa för varandra i  t ex tvärgrupper eller helklass. När du skapar uppgiften finns möjligheten att dela inlägget med alla elever (förvalt) eller vissa elever, se bilden: Ska du sedan skapa en nästa identisk uppgift med med viss modifikation för att dela till annan grupp av elever använder du funktionen "Återanvänd inlägg" och redigerar det nya utkastet efter behov samt väljer nya elever att dela detta med, se bilderna: Ps. Kan vara på sin plats att poängtera att när du använder dig av den här metoden för att dela ut uppgifter via Classroom kommer ev. deadline INTE att s...

Inför ett nytt läsår kan det vara på sin plats att påminna om att vi bör använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten med eftertänksamhet. Det jag menar är att vi ska fundera ordentligt på hur vi handskas med digitala resurser i undervisningen så att vi inte nyttjar dem som gadgets i ett modernt format av roliga timmen eller som ersättning för den late pedagogens egen arbetsinsats. Här är några tips på vägen i planeringstider: Utgå alltid från din ämnes- eller kursplanering Sätt kunskapsmål och fundera över vilka färdigheter som ska vara i fokus. Tänk över faktorer som tid, lokal, gruppdynamik och andra parametrar som påverkar arbetsmomentet. Ungefär där, inte tidigare, är det läge att fundera över vilka pedagogiska vinster som finns med digitala resurser. "Finns nåt verktyg som kan hjälpa eleverna till fördjupad förståelse för .... eller visa sina färdigheter i .... eller träna baskunskaper med...?" En del digitala verktyg är kanske självklara redan i först...

Nu har jag använt Padlet några år och, efter en liten period av viss tristess och stagnation, har jag blivit lite nykär. Alla de funktioner som nu finns att tillgå när du skapar en Padlet är perfekta ur ett multimodalt inlärningsperspektiv! Du kan använda bild, ljud, kartor, egna röstinspelningar, rita skisser, screen shots, bifoga länkar... you name it! Du kan även länka din Padlet med andra, tidigare,  Padlets för att på så vis foga samman delar till en större helhet. De kan bli enskilda kapitel i en multimodal egenhändigt designad lärobok. Låt eleverna skapa en Padlet för att bearbeta, memorera, skapa eller analysera. Låt dem ta hjälp av en Padlet för att dra slutsatser och gå vidare med egna utvidgade resonemang kring en tanke/ett tema. Uppmuntra dem att jobba multimodalt eller uppmuntra dem att stanna vid en-två tekniker som känns meningsfulla ifall risken finns att de går bort sig i fixtrixandet och glömmer fokus på stoffet. Du vet vad som passar din elevgrupp. Use the powe...

I Googlekalendern finns en finurlig sk time grid-funktion som möjliggör bokning av flera separata tider inom ett tidsintervall. Detta lämpar sig utmärkt när det är dags för utvecklingssamtal, medarbetarsamtal eller andra typer av möten där du vill ge andra en möjlighet att välja tid för enskilda samtal. Det enda du behöver tänka på är att uppmana dina inbjudna deltagare att se över sekretessinställningarna (delningsinställningarna) i sin googlekalender. Om den inbjudne har en öppen, offentlig, kalender där till och med enskilda kalenderhändelser är synliga för alla som har tillgång till kalendern bör den personen lämpligen låsa den specifika mötesbokningen och göra den 'privat' så att obehöriga inte kan se informationen om det är så att ni delar något av privat karaktär. Själv tycker jag nog att det bästa är att ha sin kalender synlig inom organisationen , men dölja kalenderhändelserna och endast visa dessa som 'ledig/upptagen' som standardinställning . Inom en sko...

Jag använder Padlet i många olika situationer och för allehanda syften i den pedagogiska verksamheten. Här är några exempel på hur detta verktyg kan hjälpa dig att presentera, bearbeta, följa upp eller diskutera: Första stegen mot litterär analys på engelska I en språkgrupp på gymnasienivå tog eleverna sina första steg mot ett mer litteräranalytiskt tänk på engelska via en Padlet. Jag preppade identiska Padlets, en för varje base group, där jag spred ut några trigger-for-thoughts enligt en analysmodell vi bekantat oss med i samband med läsning av novellen "Lady Chatterley's Chicken" av Lousie Doughty i samlingen Pigs can't fly and other stories . För varje analyssteg fick grupperna, på engelska, diskutera möjliga tolkningar, underliggande symbolik och tematiska inslag och dessutom presentera citat på detta, för att träna sig på att underbygga sina resonemang med relevanta citat från källan. När deras grupparbete var klart hade varje gruppmedlem, via den gemensamt s...

Detta inlägg får funka som ett ps. på mitt förra inlägg om Google Keep . Enough said. Här är fler klipp:

I min hjärna trängs ofta så många saker att de flesta rinner ut och bort innan jag hinner få fatt på dem. Mitt liv har kantats av post-its och diverse papperslappar som aldrig ligger på rätt ställe och miljarders notes-funktioner på allehanda digitala burkar som heller aldrig återfinns när de som bäst behövs. Vad spelar det för roll om du gör en fin anteckning och den sedan drunknar i högen av allt annat kom ihåg? Mitt behov av att sortera upp i göra-träsket och lita på att en kom-ihåg-lapp faktiskt går att glömma bort (jag menar, vad är annars poängen med att skriva den in the first place?) har till stor del tillgodosetts sedan jag började använda Google Keep. Jag har övergett andra digitala notes-funktioner eftersom den helt enkelt är... tja, enkel. För några år sedan använde jag den endast privat och jag måste säga att den optimala vinningen var den gamla vanliga inköpslistan - vi delar den, vi som även delar livet med varandra, och plötsligt blev det så enkelt att storhandla. Check...

Ett av mina digitala favoritverktyg (jag har många) är Mentimeter. Än så länge klarar jag mig med gratisversionen, för husbehov, så att säga. Jag använder det i formativt syfte i mina undervisningsgrupper, antingen för att följa upp ett moment (vägvalsfråga eller exit ticket) eller för att inleda ett moment med brainstorm-aktivitet, quiz eller sk triggers for thought. Eller både och. Ett moment i English Literature kan börja med brainstorming kring titeln och ett litet quiz om författare och epok för att kolla förkunskaperna. Läsningen följs upp med tyckande och tankar som första intryck kring vad de läst, kanske liten ordkoll och så vidare till diskussionsfrågor. Avslutningsvis en utvärdering efter läsningen och frågor kring den metakognitiva processen. Ett annat användningsområde är att sparka tröga möten i baken med hjälp av en visuellt tydlig enkätfråga om något som jag vill höra andras åsikt kring. Inte alla vågar eller vill höja rösten i en större samling, men att toucha ett ...

Under alla år som lärare har jag använt mig av ett enkelt time grid för min planering. Inget konstigt med det. Länge var det skapat med tabell i textdokument. Y x Z antal rutor beroende på hur många pass i veckan per kurs. Snabb överblick, enkelt att kryssa ut de pass som av nån anledning försvinner som lovdag eller gemensamma skolaktiviteter. Påminde lite om "Fyra-i-rad". MEN - ungefär där tog det roliga slut. För varje liten justering i planeringen skulle döda, statiska dokumentet uppdateras och sparas om och kanske också laddas upp igen på digital plattform om det var en gemensam kursplanering och inte bara en planering avsedd för mig som lärare. Ni som är lärare vet att vi snackar många små justeringar heeeela tiden. På den tiden när vi inte ens hade en enhet per lärare eller ens klassrumsdator kopierade jag planeringarna i pappersformat för att alltid ha dem med mig. Mycket suddande blev det. Otroligt tidsödande. Med samma manöver så småningom i levande, dynamiska ...

En återkommande och helt korrekt observation från oss pedagoger, levererad med inte en obetydlig suck, är det faktum att inga av de digitala verktyg vi använder i vår dagliga pedagogiska verksamhet är kompletta. Vi kanske använder ett verktyg för frånvarohanteringen, ett annat för betygssättning, ett tredje för underlag för utvecklingssamtal, ett fjärde för undervisningen, ett femte för... ja, ni fattar. Många verktyg blir det. Pedagogerna, som redan är hyfsat överlastade med göromål kopplade till sitt kärnuppdrag, har fått en allt större administrativ börda och ser ibland de olika digitala verktygen som sina fiender som äter upp alltmer av deras tid. Men om vi ska vara ärliga - nu för tiden blir vi rätt stressade när en webbsida tar mer än 3 s att läsa in och ve den nätverksåtkomst som släpper mitt i pågående lektion. Visst, självklart ska grejerna funka och vara pålitliga, men backa tanken några steg och tänk på de ändlösa köerna till kopiatorn  under den korta lunchen, alla höga...

QR-koden (Quick Response Code) är ett slags 'streckkod goes bananas' som rymmer otroligt mycket info och som vi använder för att t ex checka in på flyg eller ta reda på mer info på annonser eller förpackningar. Många pedagoger har upptäckt det finurliga med att använda QR-koder även inom undervisningen. Har du aldrig provat? Testa! QR-koder funkar inom alla åldersgrupper och i alla ämnen, fantasin sätter gränserna! Det vanligaste sättet, och även det som jag själv hittills mest använt, är att QR-koden leder eleven till en ljudfil, ett filmklipp eller en sida med information eller instruktioner som jag vill att eleven ska använda på nåt sätt. Oftast fixar jag gärna QR-koder av muntlig feedback och lägger in det i elevens textdokument, eftersom jag inte alltid ids använda tillägg som t ex Kaizena - även om just det exemplet är ett mycket användbart formativt verktyg. Varför? Tja, för att vissa finurliga formativa verktyg ibland kräver för många steg innan feedback ska levereras...

Ett av mina absoluta favoritverktyg när det kommer till att vara lite formativt fiffig i klassrummet är webtools.itgonline.se (gratis)verktyg för handuppräckning, gruppindelning, slumpval och snabb feedback. Som bekant handlar ju ett formativt förhållningssätt om så mycket mer än att ge feedback, men ofta är det just den aspekten som många tar fasta på och fastnar i. Men att arbeta formativt handlar också bl a om att skapa tydlighet, klara målbilder för eleverna, studiefokus och ett gott samarbetsklimat. Verktyget jag pratar om här har bidragit till ökad studiero i mina grupper när vi har moment där vi vill hålla hög koncentrationsnivå och värna om varandras rätt att inte bli avbrutna hela tiden. Eleverna räcker upp handen digitalt och ställer sig i en hjälpkö som du som lärare kan hålla dold för dig själv, i t ex mobilen, eller på display så att alla vet vem som står på tur näst. Noll tjafs om vem som var på tur egentligen, drastisk minskning av elever som ropar frågor rakt ut (d...

Häromdagen stormade en lärare in på mitt arbetsrum, paniken lyste i ögonen och hen var typ två sekunder ifrån ett mentalt breakdown: "Jag blir galen! Du måste hjälpa mig! Det går inte! Jag vet inte hur jag ska göra! Jag har försökt allt! Det funkar inte!". När jag förstod problembilden kändes det väldigt skönt att kunna säga: "Lugn, bara lugn, sätt dig ner och ta ett djupt andetag, det är lätt fixat". Såna dagar trivs jag lite extra på jobbet och med de arbetsuppgifter jag för tillfället har. Det är högsäsong för gymnasieskolornas marknadsföring och eleverna skulle sätta ihop ett bildspel för en monter och detta bildspel skulle stå och snurra en hel dag, men de visste inte riktigt hur de skulle lösa detta på enklast sätt. Grejen var att det var tajt om tid för dem och de var tvungna att få uppdraget löst på momangen. Jag kunde berätta att de funkar hur bra som helst i Google Presentationer och det krävs bara några enkla klick. Jag kan lova att det var en glad och ...

Det är både lite gulligt, smått förvånande, något tröttsamt och ibland en skvätt förargande när jag möts av kollegors kommentarer i stil med: "Dig ska jag strypa!", "Eleverna vill ju bara använda datorerna nuförtiden, det är ditt fel!", "Du vill ju bara att vi ska gå över till Google" o s v. Okej, jag fattar frustrationen. Jag fattar också att det känns som det aldrig ges nog tid till eftertanke, testande, utforskande för att du ska kunna bygga upp den där digitala tryggheten som är så viktig för att du ska känna dig bekväm med nya verktyg. Jag är också lärare. Jag vet att tid är vår bristvara. Jag fattar att det är tröttsamt för alla er (för alla oss) som lagt ner år av möda på att sätta sig in i diverse digitala system eller påtvingade fortbildningar, bara för att nu inse att utvecklingen sprungit vidare och det är dags att lära sig något nytt igen. Men nu går det snabbt. Och vi måste faktiskt försöka hänga med. Att inte digitalisera undervisningen är in...

I veckan var jag på en intressant dag där representanter för skola, lärarutbildning och pedagogisk forskning möttes i ett samverkansforum för att delge tankar och erfarenheter kring hur digitaliseringsprocessen ser ut i dagens skola, vilka krav det ställer på lärarutbildningen och vilken forskning som finns inom området. Arrangör var Umeå Universitet och Region Västerbotten. Det står klart att implementeringen har kommit olika långt i våra olika kommuner och det också skiftar väldigt inom lärarutbildningens olika inriktningar. En del har i princip bytt ut en overhead projektor mot en annan typ av projektor, vilket knappast kan räknas som digitalisering. Andra har skapat kreativa läramiljöer, "rum för lärande", med flyttbara möbler, flera flyttbara whiteboards och möjligheter till ett flytande lärande. Me like a lot! I min drömvärld har vi flera sådana utrymmen i skolan, där kreativiteten kan flöda, både analogt och digitalt, där samarbete möjliggörs på ett flexibelt sätt! Ytt...

Kära skolledare, Det finns, som jag ser det, tre punkter som gärna missförstås eller ignoreras i skolans digitaliseringsprocess. Tyvärr blir processen sällan särskilt lyckad, långvarig eller enkel då. Om du vill undvika att implementeringen av digitala verktyg blir relativt verkningslös i förhållande till satsade resurser (läs: pengar) i din pedagogiska verksamhet gör du klokt i att tugga i dig följande: Digitaliseringen sker genom människor Den första missuppfattningen är att om du införskaffar ansenlig mängd fräsch teknik så rullar den igång av sig själv, du vet, den där besvärliga implementeringsprocessen som involverar människors digitala och pedagogiska kompetens och som är så svår att definiera. Mycket svårare än att kunna säga att ni har köpt in X antal enheter, eller hur? Du tror kanske att folk kommer att kasta sig över tekniken och med liv och lust ägna många obetalda timmar åt att fundera över hur dessa verktyg bäst ska främja den pedagogiska processen. In your dreams ...

Inom min svängradie finns en andel Googleskeptiker, eller Chromeallergiker, som de så fyndigt uttrycker det. Jag bör själv räknas som en konverterad sådan, så jag är väl medveten om den inre kampen... Men hur det än står till med ens preferenser och farhågor går det inte att ducka i en evighet för det faktum att Google snickrat ihop ett fantastiskt användbart, flexibelt och intuitivt litet paket appar som funkar för många olika ändamål i skolans värld. Eftersom jag är verksam IKT-pedagog inom gymnasieskolan vet jag att det snart kommer APL-perioder för våra yrkeselever och ett av de givna momenten under den delen av utbildningen är att skriva loggbok. En del branscher har digitala loggböcker som motsvarande elevgrupper använder, andra inte. För vår skolas del har plattformen Moodle under många år varit vår lösning och funkat väl. Men det finns alternativ till denna nu. Om en vågar go google. En variant som känns enkel att ta till är att konstruera ett Classroom för APL eller lägga ...