Ett digitalt verktyg som är all-in-one? Dream on!

En återkommande och helt korrekt observation från oss pedagoger, levererad med inte en obetydlig suck, är det faktum att inga av de digitala verktyg vi använder i vår dagliga pedagogiska verksamhet är kompletta. Vi kanske använder ett verktyg för frånvarohanteringen, ett annat för betygssättning, ett tredje för underlag för utvecklingssamtal, ett fjärde för undervisningen, ett femte för... ja, ni fattar. Många verktyg blir det. Pedagogerna, som redan är hyfsat överlastade med göromål kopplade till sitt kärnuppdrag, har fått en allt större administrativ börda och ser ibland de olika digitala verktygen som sina fiender som äter upp alltmer av deras tid. Men om vi ska vara ärliga - nu för tiden blir vi rätt stressade när en webbsida tar mer än 3 s att läsa in och ve den nätverksåtkomst som släpper mitt i pågående lektion. Visst, självklart ska grejerna funka och vara pålitliga, men backa tanken några steg och tänk på de ändlösa köerna till kopiatorn  under den korta lunchen, alla högar med elevarbeten rättade för hand, återlämnade och sedan spårlöst försvunna, alla andra lösa papper med spridda anteckningar som skulle sammanställas och sen sammanställas igen (med kletiga tippexduttar på), alla VHS som beställdes via gammelposten och som aldrig, aldrig kom när de skulle och därmed pajjade ett helt lektionsupplägg och, slutligen, alla elevarbeten som råkades glömmas kvar lokalt på hemdatorn lagom till deadline för inlämning. Det är inte fasligt längesen, men vi glömmer fort.

Självklart ska vi kräva att basutrustning och infrastruktur fungerar för att kärnverksamheten ska flyta så smidigt som möjligt, självklart ska vi också sträva efter att integrera digitala resurser så långt det bara går, men när det gäller önskan om att allt pedagogiskt och administrativt ska rymmas inom ett enda verktyg blir det lite problematiskt.


De olika verktygen vi använder idag har dykt upp i olika faser och används för olika syften. De är således inte alltid möjliga att integrera då de kanske inte är kompatibla med varandra och de ska inte alltid heller kopplas samman eller ersätta varandra. Jobbar vi med externa molntjänster är det inte där vi ska lagra dokumentation som rör känsliga ärenden, omdömen om elever osv. Kursbetygen sätts med ett verktyg som är kopplat mot t ex Högskoleverket för inrapportering av slutbetyg och uppfyller kraven för detta. Bara för att nämna några exempel.

Inför och i samband med att GDPR kickar igång i maj 2018 sker en rad anpassningar i pedagogiska verksamheter (GDPR gäller för övrigt alla verksamheter, stat, kommun, föreningar, näringsliv, rubbet). Att till exempel använda tvåstegsverifiering för inloggning är en självklarhet av säkerhetsskäl. Att du själv tycker att det är lite bökigt är inget giltigt motargument. Att du inte skriver vad som helst i ett mejl om elever är likaså en självklarhet - och har alltid varit. På samma sätt som du inte sitter i personalrummet och diskuterar elever så att icke berörda personer hör sånt som de inte borde höra.

Naturligtvis vore drömmen ett verktyg som är sådär bekvämt all-inclusive, ungefär som att åka på en charter där allt är tillrättalagt, men även om det går att samordna och pussla ihop system för bättre transparens och bättre flöde dem emellan så kvarstår ändå faktum - vissa system ska säkras och isoleras därför att karaktären på informationen som lagras där måste skyddas. Digitaliseringen ska underlätta den pedagogiskt administrativa bördan, javisst, men inte till priset av att den enskilde personens integritet äventyras. Punkt.